schreib mal.

Jag har läst tyska i två terminer. Jag hoppade upp en nivå för att den första var för enkel. Utan att ljuga var jag bäst i första gruppen, och trots att jag bara läst andra steget i någon vecka fick jag bästa resultatet av alla i den andra gruppen också. Läraren säger att jag kan. Högsta betyg rakt igenom. Läser på egen hand på några veckor istället för att göra det på två terminer med en lärare och grupp till hjälp. Ändå blir jag så jävla osäker. Så fort jag ska sätta mig och skriva en text eller förbereda en muntlig redovisning på tyska känns det omöjligt. Jag är värdelös på grammatik. I alla språk. Men trots kasus och verb med omljud och imperfekt kanske jag faktiskt kan. Men eftersom jag inte tror på mig själv på riktigt så ger jag upp. Och det är så jävla värdelöst att ha dåligt självförtroende. Har i ungefär sju år velat flytta till Berlin men min jävla rädsla och osäkerhet kanske sätter stopp. Rädd att inte ta mig fram med språket, rädd att inte träffa någon, rädd att misslyckas. Men. Nu har jag faktiskt bestämt mig. Om ett år ska jag dit. Ensam. Och jag har nog aldrig längtat efter att ta studenten såhär mycket.
 
 

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0