Ende des Jahres

Nyår brukar för mig mest betyda ångest och besvikelse för att det gångna året ännu en gång inte blev som man hoppades. Det brukar också betyda ångest över framtiden, att "fan, nu är det redan 20--, snart är jag vuxen på riktigt".
 
Av någon anledning känner jag inte så nu. Är verkligen inte där jag vill vara, men har ändå kommit längre än för ett år sedan. Har haft så otroligt många återfall, men också fler bra dagar och veckor än sedan innan jag blev sjuk för några år sedan. Oftast känns det hopplöst, men jag har ändå kommit väldigt långt.
 
För ett år sedan hade jag så mycket att se fram emot inför 2013. Nu vet jag inte någonting. Det är inget som ger mig ångest - men jag vill ändå ha någonting som får mig att känna att 2014 kommer bli så jävla bra. För 2013 har varit väldigt bra, om man jämför med 2012. Nästa år ska dock bli ännu bättre. Fler dagar då man orkar sig utanför dörren och inte får tårar i ögonen på tunnelbanan. Fler svinbra dagar då livet bara känns så jävla bra och roligt.
 
Nu måste jag bara komma på hur. Jag kan försöka fylla kalendern med roliga saker, men det är egentligen vardagen som är det svåra. Det är den man måste kämpa och jobba med.

RSS 2.0